Region Stockholm Regionarkivet
 Sök inte på personuppgifter, vi lagrar ingen sådan information på webbplatsen.
Den s.k. stubben (längst t.h.), här i sin ursprungliga variant från 1971, ersatte länsvapnet (längst t.v.) som SLL:s logotyp. Sigillet användes av KSL, som delvis var en föregångare till storlandstinget. Bilden Storlandstinget drar igång är hämtad från omslaget till Kompressen 5/1970 och är tagen av Ateljé Sture S:n Lindwall.

Den s.k. stubben (längst t.h.), här i sin ursprungliga variant från 1971, ersatte länsvapnet (längst t.v.) som SLL:s logotyp. Sigillet användes av KSL, som delvis var en föregångare till storlandstinget. Bilden Storlandstinget drar igång är hämtad från omslaget till Kompressen 5/1970 och är tagen av Ateljé Sture S:n Lindwall.

Storlandstinget 50 år

För två år sen (1 januari 2019) blev Stockholms läns landsting (SLL) till Region Stockholm. Nytt namn men i stort sett oförändrat uppdrag. En betydligt mer genomgripande förändring av verksamheten inträffade för femtio år sedan, då det så kallade storlandstinget kom till.

1 januari 1971 mer än fyrdubblades antalet heltidsbefattningar i SLL från 7 000 till 32 000. En tredjedel av samtliga anställda i Stockholms stad bytte då arbetsgivare. Fram till dess hade nämligen staden ansvaret för sina invånare också när det gällde landstingsuppgifter, såsom till exempel sjukvård. SLL hade samma uppgifter enbart för befolkningen i länets övriga kommuner. Att det förhöll sig på det viset hade historiska orsaker. Några år tidigare hade Stockholms stad inte ens varit en del av Stockholms län, trots att staden var residensstad i samma län! Istället utgjorde Stockholm ett eget administrativt område, som istället för en landshövding leddes av överståthållaren.


Konkret kan man säga att processen inleddes 1963 då Storlandstingskommittén tillsattes, med representation från både staden och landstinget. Kommittén tog fram ett förslag som beslutades i respektive politisk församling 1966, innan det slutligen godkändes av regeringen 1969.


Som ett steg på vägen mot storlandstinget bildades Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns kommunala frågor (KSL), som trädde i funktion redan 1965. KSL fick bland annat ansvar för en samordnad kollektivtrafik och hade vid tiden för samgåendet 1971 cirka 7 000 anställda.


Idén med ett storlandsting var emellertid långt ifrån ny och diskussioner hade förts i olika sammanhang under flera decennier. Bakgrunden var bland annat förbättrade kommunikationer och en därmed sammanhängande gemensam arbets- och bostadsmarknad. Stockholms stad hade också utökats i olika omgångar genom inkorporering av grannkommuner och omstridda planer på än mer långtgående expansion fanns. Ett frivilligt samarbete fanns för att samordna sjukvårdsplaneringen och ett nyinrättat regionplaneförbund inledde sitt arbete 1952. Länge fanns dock på olika håll ett uttalat motstånd mot ett formellt samgående. Förutom en ny geografisk indelning innebar förslaget till storlandsting även att SLL fick ansvaret för fler kompetensområden. Detta påverkade inte bara Stockholm utan även övriga kommuner i länet, som alla skulle påverkas av ett inskränkt kommunalt självstyre. Att det fanns en dragkamp mellan olika intressen var därför naturligt.


Storlandstinget innebar även att SLL bytte logotyp. Tidigare vapen byttes ut mot den så kallade stubben, som består av två stiliserade L. Denna används än idag, även om den fick en ny formgivning 1995, då två streck bantades bort.


Under året 2021 kommer Regionarkivet att publicera ett antal artiklar med anknytning till Storlandstinget. Vi kommer att fördjupa oss i olika verksamhetsområden och ge exempel på hur man kan använda våra arkiv för den som vill ta reda på mer.



Artikeln är skriven av Jonas Karlsson, arkivarie


LITTERATUR

Fritz, Sven, 25 år med storlandstinget: Stockholm läns landsting 1971–95, Stockholms läns landsting, Uppsala, 1996

Senast uppdaterad den